Utredning om stärkta skolbibliotek 
och läromedel är klar

Musiklärarnas Riksförening har medverkat i Utbildningsdepartementets utredning gällande stärkta skolbibliotek och läromedel.

Musiklärarnas Riksförening påtalar bl.a att lärare i musik sällan har tillgång till lärarhandledningar, något som föreningen beklagar eftersom de anser att en bra lärarhandledning ”skulle kunna ha stor
betydelse för likvärdigheten”.

Om du vill läsa mer vad föreningen skrivit

Musikläraren presenterar nedan några axblock ur utredningen på www.riksdagen.se.
Utredningen har beteckningen SOU 2021:70.


Tillgången till läromedel inom det så kallat praktisk-estetiska fältet, dit exempelvis ämnen som bild, musik och slöjd eller yrkesämnen inom hantverksprogrammet brukar räknas, är traditionellt sett mindre än inom till exempel ämnen som historia och engelska. Det kan, vilket
vi återkommer till, antas hänga samman med varierande ämneskonceptioner, det vill säga hur lärare uppfattar sina ämnen.
Det finns dock tecken på att efterfrågan på läromedel inom dessa ämnen ökat. Beskrivningen av ämnen som antingen teoretiska eller praktiskestetiska har inte sin grund i någon formell indelning av skolans ämnen. De flesta ämnen har såväl mer teoretiska som praktiska inslag.
Idrott och hälsa är ett exempel på ett ämne som ofta beskrivs som praktiskt, men i grundskolans kursplan för ämnet i årskurs 7–9 ingår teoretiska inslag, exempelvis ska eleverna lära sig ”ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer”. Biologi är ett exempel på ett ämne som ofta beskrivs som
teoretiskt men av biologiämnets syfte i grundskolan framgår att elever ska få möjlighet att
att göra praktiskt undersökande arbete.

I samband med läroplansförändringar i början av 2010-talet förstärktes kraven på att elever i ämnen inom det praktisk-estetiska fältet, skulle kunna uttrycka sig med ord när det gällde exempelvis det egna skapandet eller de fysiska aktiviteterna. Skolverket konstaterar i en rapport från 2015 att det skett en förändring i arbetssättet i ämnena bild, slöjd och musik i grundskolan sedan kursplanerna från 2011 infördes. Bland annat konstaterar myndigheten att eleverna i årskurs 9 i alla tre ämnena upplever att det är vanligare att lärare pratar och elever lyssnar, svarar på frågor eller diskuterar tillsammans med läraren på lektionerna i bild, musik och slöjd år 2013, än vad som var fallet 2003. Detta är, enligt Skolverket, en typ av arbetssätt som tidigare var vanligast i de så kallade teoretiska ämnena. Skolverket (2015).

Det förefaller alltså delvis ha skett en förskjutning av innehållet i dessa ämnenoch det är inte orimligt att anta att dessa delvis förändrade ämneskonceptioner ställer ökade krav på läromedel. Utredningen har varit i kontakt med företrädare för läromedelsbranschen som be-
skrivit att efterfrågan på läromedel inom det praktiskestetiska fältet har ökat det senaste decenniet.

En grupp bildlärare uttryckte i utredningens hearings att de gärna skulle använda mer läro-medel men att de inte prioriterar att skaffa information om vilka läromedel som finns att tillgå. Det är, menade dessa lärare, ett relativt omfattande arbete att införskaffa annat ändamåls-enligt material inom bildämnet, vilket kan vara ett skäl till att val av läromedel inte prioriteras. Flera lärare har för utredningen beskrivit att det finns behov av läromedel och inte minst lärarhandledningar även i andra ämnen inom det som traditionellt räknas till det praktisk-estetiska fältet, bland annat för att stärka likvärdigheten, få stöd i att koppla undervisningen till kurs- och ämnesplanerna och få exempel på hur kunskapskraven kan tolkas i rela-
tion till ämnesspecifika uppgifter.

Inför att Skolverket 2019 skulle revidera kurs- och ämnesplaner gjorde myndigheten en behovsanalys genom bland annat samråd med lärare. Av analysen framgår att lärare i estetiska ämnen i Skolverkets samråd uttryckt att kunskapskraven är alltför kognitivt tunga på bekostnad av ämnets ”kärna” och att det finns en uppfattning om att ämnen inom det prak-
tisk-estetiska fältet har teoretiserats.I Skolverkets redovisning till regeringen med förslag till ändringar i kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav framgår att myndigheten strävat efter att motverka risken för en teoretisering av ämnena bild, idrott och hälsa, musik och slöjd. En
sådan utveckling kan påverka efterfrågan på läromedel, men står inte i motsättning till ett behov av kvalitativa läromedel i ämnen inom det praktisk-estetiska fältet.grundskolan framgår att elever ska få möjlighet att göra praktiskt undersökande arbete.